Idag fick jag uppleva den fulla vidden av en riktigt välgjord blindprovning. Egentligen kanske man inte kan klassificera det som en sådan per se, då jag såg både flaska och etikett och således visste precis vad jag drack. Snarast är det nog jag som varit blind och på grund av min egen (ovetande) okunskap inte kunnat föreställa mig det som tydligen fanns tillgängligt.
Vi pratar dryck av den mer seriösa skolan. Om detta kommer jag återkomma mer ingående. Innan det så vill jag lufta en del mer generella frågeställningar om vad som påverkar oss när vi bedömmer exempelvis en dryck.
1) förhållandet mellan pris, prisvärdhet och kvalitet.
2) förväntningar på kända varumärken eller produkter.
3) den "nakna sanningen" i blinda provningar. Är produkten allt just där och just då? Eller ger runtomkringkunskap ett rättmätigt mervärde som bör tillkomma för den fullständiga bedömningen?
Jag måste fundera lite mer innan jag börjar resonera men kan redan nu klargöra att den generella frågan är värt ett eget inlägg och själva provningen och produkterna ett annat. Så, jag återkommer när jag är slutförvirrad.
1: priset är bara en siffra, prisvärdhetet är en personlig variabel som möjligen kan definieras som hur mkt har jag, hur mkt vill jag och hur stor förmåga att blockera logiskt tänkande besitter jag?(Mao hur mkt nörd är jag...)
SvaraRadera2:Den som påstår att han inte präglas av ett varumärke eller en produkt ljuger, punkt slut! Det är troligen lättare att levitera än att vara absolut objektiv.
3: NEJ! Husets röda smakar annorlunda på piren i Santa Cruz när solen går ner i stilla havet över två knölvalar som leker än det gör en regnig och blåsig januaridag i Stockholm. På gott och ont...
Huvudet på spiken M! Jag håller med.
SvaraRaderaMöjligtvis så har jag bakat ihop en del olika faktorer i punkt 1. Ett vin till exempel har sällan en högre produktionskostnad än 500 kronor även om det kommer från ett känt vinslott i Bordeaux och säljs för 5000 kronor. Detta vin kan fortfarande ha ett acceptabelt slutpris då efterfrågan överstiger tillgång. Har dessutom vinet ett värde på lång sikt och kan handlas med på samma sätt som guld är det ju frågan om rena ekonomiska investeringar och inte en fråga om smak för pengar för eget bruk, så som prisvärdhet är och således ojämförbart.
Prisvärdhet är så klart subjektivt. På det personliga planet kan man inte mäta prisvärdhet i pengar, då de egna behoven/tycket/smaken styr. Prisvädhet i jämförelse med andra, motsvarande produkter kan dock ses ur ett mer objektivt synsätt. Om priset diffar allt för mycket mellan två jämförbara produkter så är ju den dyrare produkten rent objektivt inte prisvärd. Här kommer dock de subjektiva behoven/tyckena/smaken in igen.
Blint är ju såklart svårt och jag antar att ju mer man kan om en viss produkt desto mer nyanserad bedömning kan man göra. Dock så tror även jag att tillfälle och runtomkringkunskap gör sitt till, även för den mest luttrade provare. På samma sätt kommer varumärket in, som rätt bearbetat ger en ram för kunden att förhålla sig inom.